torsdag 18 december 2008

Äntligen......

Äntligen är allt inlämmnat!! klockan är 02 och nu ska jag äntligen på klappa ihop datorn och decka på sängen. En artikel och en halvdan praktikrapport senare.....


aja..så e de me att' som man säger här.


Imorgon är det Loves avslutning i kyrkan klockan 10 sen hemfärd med buss klockan 12.
Räknar med att vara hemma runt 19.30 i VH. Ses inom kort!

Godnatt!
/Amanda

Barn är överallt

Lärarnas Luciatåg och chokladlotteriet. Tomte-Barbro ville också spela! haha


Jag var så trött igår när jag kom hem från Julfesten att jag inte orkade skriva ens. Barn var överallt. På golvet, på scenen, på väggarna, i korridorerna, på mig.... Ja men dom hade nog kul i alla fall.
Jag knäppte massa kort och bländade dom med blixten. Jag tror inte jag har så stort tålamod med småbarn. I alla fall inte när dom är så många på en gång. Det är alltid nån som ska förstöra ett bra bildläge, antingen genom att resa sig upp helt plötligt så att bilden bara blir ett stort ansikte som inte ens ska vara med, eller genom att ställa sig mitt framför en när man sitter ner, eller sträcka upp händer, armar, mössa.. ja. det är i svåårt att fota i "barnmiljöer".
Det blev i alla fall några luciatåg och pjäser som barnen visade upp. Jag ska försöka skriva ihop något om det hela idag och skicka in så det finns med i lördagstrycket.
Kan säga att det var riktigt skönt att få sova ut imorse! Men har endel att göra idag. Jag ska dels skriva den där sjukt tråkiga praktikrapporten på 6-8 sidor och så ska jag kolla igenom massa gamla saker från när jag var liten som pappa har här. Kankse kan göra något fynd, eller i alla fall hitta något som går att sälja ^^
Senare kommer Natalie hit så jag måste även hinna packa ihop mina saker som jag har fyllt upp hela hennes rum med, så att vi får in en madrass där.
Det blir att dela rum precis som förr i tiden!
Bäst att sätta lite fart då.
/Amanda

onsdag 17 december 2008



Jag fick faktiskt några avskeds-souvenirer när jag skulle gå idag, haha!
Jag fick en handduk som det står nåt med Öland på såklart och så fick jag en ashet tröjja där det står Ölandsbladet och sen typ hundra pennor. Jag har redan tagit massa pennor så nu har jag kanske 200, så tänkte sälja överskottet till ett mycket förmånligt kompispris. (cirka 50:- st.) Räknar med att ha alla sålda och betalade till på fredag. Kvalitén är dock okänd.. men vem bryr sig när det är billigt?

Nu på kvällen ska jag på Julfest på Södvik skolan. Är trött redan nu, men hoppas barnen gör nåt kul så att det finns nåt att skriva på. Kameran följer med såklart. Juste, idag drog jag över endel bilder till mitt usb på jobbet som jag ville ta hem. Tror du inte att jag glömmer det i datorn eller?? Gaaah jag måste ju ha det... Varför gör man inte dom där smarta sakerna som man tänker på? Som till exempel att faktiskt ta ut usb:t direkt när man är klar med det, så att man inte riskerar att glömma det! Men jag kanske lär mig så småning om.

Nu är det dax att åkaa

/Amanda

Samling vid krubban

Jag skulle korrukturläsa några
av Karins inskrivna meddelanden från kyrkorna. Eftersom det är så mycket detaljer så gör hon så att hon läser högt och jag följer med i originaltexten och kollar så allt stämmer. Det handlade om alla evengemang och tider som finns i alla olika kyrkor i julhelgen.


Mitt jobb sen var att skriva in från "kyrkokalendern". Det är alltså olika dagars och helgers olika betydelse och några verser och sånt. Sen ska man skriva av små bitar av bibeln som hör till. Nu var det då både Fjärde söndagen i advent och Juldagen som skulle in. Jag kände mig mycket högtidlig!

När jag läste om alla julottor och samlingar kring krubban fick jag faktiskt lust att gå till kyrkan i jul!
Jaa, jag vet, jag är inte så kristen av mig och senast jag var i en kyrka var nog när någon kusin döptes. Men i alla fall. Man är väl välkommen att bikta sig antar jag ^^

Jag är inte intreserad av bönernas innehåll eller vad dom säger, för det betyder inget för mig. Det jag är ute efter är stämningen och känslan man får.
Hur mysigt låter det inte med "Julfika" och "samling kring krubban"?

Jag ska gå till Västerhaninge kyrka i jul och finna julefrid och lyssna på en präst. Och helst se en krubba och dricka kaffe också.

(Du behöver inte vara orolig. Jag HAR inte fått någon religiös knäpp och gått och blivit frälst såhär på frikyrkebygden. (Pingstkyrkan). Jag har bara fått ett av mina vanliga infall, och som ni vet kan det vara lite märkliga saker ibland. Men jag hoppas min lust till att vistas i kyrkan försvinner när jag fullbordat mitt julbesök. Annars kan ni få bli oroliga)



/Amanda

Ett landsbygdsland?

Sista dagen på redaktionen!! En lugn sådan blev det. Kommer sakna stället, jag har haft det så bra där..

Det är alltid så att när man precis börjat finna sig i något så är det dax att gå vidare. Nu har jag liksom vant mig vid landet litegrann. Och jag har vant mig vid att inte tänka på allt annat som händer i mitt liv, jag har bara tänkt på det som händer just nu. Jag har fått vara själv ett tag och det har nog varit nyttigt det med. Det betyder inte att jag inte saknar alla hemma, det gör jag, men jag tror man kan behöva vara själv ibland också. Och här har jag inget att välja mellan och då blir det tid till det.

På eftermiddagsfikat satt två från annons- och internetavdelningen och snackade och den ena sa
- Om man ska bo i Sverige så ska man bo på landsbyggden. Om man vill bo i stan kan man lika gärna på i ett annat, större land. Sverige är ett landsbyggdsland.

Men jag håller inte med där.. tycker stockholm är sådär härligt svenskt "lagom".
Okej hon har kanske rätt i att alla andra städer i Sverige är hålor (utom möjligtvis GBG och Malmö). Men stockholm duger att kalla sig storstad och det finns visst vits att bo där tycker jag.

Jag tycker det är skönare att känna hela stan och inte som i till exempel Paris där allt är utspritt huller om buller och man har ingen aning. Där skulle jag inte vilja bo, även om det är en jättefin stad och jag älskar Frankrike. Eller titta på Rom, det är en riktigt stor stad en historia som få, men bo där? Nej Tack!. London däremot är riktigt trevlig stad tycker jag, där ska jag bo någon gång. Men först blir det tillbaks till Stockholm - detta lantliga lands enda storstad.
Snart kommer jag hem!

/Amanda

tisdag 16 december 2008

Laddar för sista dagen

Sista dagen på praktiken imorgon då. Känns riktigt sorligt faktiskt...


Får se vad som händer imorgon, men mitt sista uppdrag har jag på kvällen. Då ska jag på Julfest i Södvikskolan och skriva om det. Det skickar jag in sen, får se om det hinner komma med på torsdag eller om det bli på lördag.

Nu ska jag börja fundera på att gå och lägga mig så jag kommer upp imorgon också.
Men jag tycker jag har varit riktigt duktig på att kliva upp under hela den här tiden måste jag säga! Du vet ju själv hur bra det brukar gå annars, haha.
Men här går det inte att missa bussen, det går ju ingen efter så då är det kört på riktigt.
Godnatt!
/Amanda


Lite jobb; Skriva in insänt material, reportage om julhandeln och MrX vinnarintervju.

Fågelskådning och en grävling från bilvägen



Tre rovfåglar och en liten grävling! Rena rama fågelskådnings- och grävlingssafari idag med andra ord.

Tyvärr får blev det inga egna bilder av förklarliga själv. Jag satt i bilen. Eller ja.. grävlingen gick över vägen när jag satt på bussen. Och nej, det var inget road-kill. Den var livs levande.

Hoppas bara inte att jag var den sista som såg den i livet och fick beskåda hans sista minuter.

Fåglarna jag såg var bruna med vitt vid halsen och inte alls vita som den på bilden(erna). Men på bilden är det en Ormvråk i alla fall. Jag tror dom kan se lite olika ut. (Ormvråk- ljus typ)

Te- och godisfrossa på jobbet

Jaa! Idag ville jag bara dricka te eftersom jag har så **** ont i halsen. Då är inte ens kaffe gott. Så frågade om dom hade nåt te och ja...



....Tre skåp! Och tro det eller ej, dom hade vanilj te dessutom :)
Så det blev några koppar te idag, men känner mig ändå inte bättre i halsen dessvärre. Ska fortsätta kuren imorgon.
Var även på apoteket på vägen hem och köpte Bafucin halstabletter med mintsmak. Hoppas att det kanske hjälper nåt.

Men det blev inte bara te-frossa idag. TT levererade en present också:


En korg full med TT och Scanpix godis!
(bilden är tagen i slutet av dagen om du undrar varför korgen är typ...snart slut)
Det var gott godis dessutom, bland annat Fazers choklad med marianne-bitar i, dumle, fazer mintchoklad och massa annan god choklad!
Vi var ju inte så många där idag heller eftersom dom flesta är sjuka så alla goda till oss som var där :) Men som ni ser på bilden så sparade vi till dom som kommer imorgon. Snällt va?
Tydligen brukar korgen vara slut samma eftermidddag annars i vanliga fall.

Busiga ord och ett erbjudande att kracha firmabilen




















Det var riktigt skönt med sovmorgon idag kan jag tala om! Det var kanske lika bra att min mottagning försvann igår när jag pratade med Joan innan jag skulle sova, annars hade jag nog hållit både honom och mig vaken resten av hela natten också.. :/
Fast ok, han hade nog somnat medan jag forstatte babbla på xD
Men åh.. ni får faktiskt ha lite förståelse!

Men Anna uppdaterar mig flera gånger om dagen om vad som händer i stan. Så även om jag är långt borta är jag inte helt borta. (Förlåt för att jag inte har svarat ikväll, ser att du har ringt! jag ringer dig om en stund :) )

Skulle möta min kollega Karin vid Södvikskolan klockan 10 idag för att lämna över belöning till Barbros klass för deras jobb i tidnignen samt fota klassen.

Övningskörde en sväng på innan på morgonen och sen till Södvik då. Där mötte jag upp Karin och vi gick in till klassen. Dom höll på att vika tetradoner och kuber och såna där saker. Såg prov på både MVG och IG exemplar kan jag säga, haha! men så får man ju inte säga till dom små barnen....
Karin delade ut belöningen och barnen ställde upp för fotografering. Jag blev helt plötsligt klassfoto-fotograf. För barn!
Det är inte lätt det. Men dom tyckte det var kul att säga "kamelskit" och "prutt" typ 5 gånger, och sen "God jul" en gång.
Då hade jag förhoppningsvis fått en bild när alla ser lyckliga ut. Jag menar.. Vem blir inte lycklig av att få säga "kamelskit"5 gånger liksom! (Lärarna såg allra gladast ut)

Barbro visade skolan lite snabbt. Den var ju inte så stor...
Dom var totalt kanske 30 elever på hela skolan i 2 klasser och 7 årskurser. (Blandade klasser).
Men dom hade världens största skolgård som stockholmsbarnen bara kan drömma om, bland annat en stor lekplats med klätterställningar, skog, tunnelrutchkana och gräsfotbolssplan. Tyvärr så ska den skolan läggas ner nu och eleverna flyttas. Vilket i och försig är förståligt eftersom det måste bli extremt dyrt att ha så många skolor med knappt några barn i.

När vi skulle åka därifrån säger Karin
- Du kan ju köra tillbaks ju.
- eeh..nej det vågar jag inte, säger jag och skrattar
- men jooo klart du kan!
- men neeä... haha... det går nog inte
- Men det är firmabilen ju!, säger hon.

Jag tänker typ; men nej jag har inte kört på motorväg eller stora vägen förut och jag får inte ens köra med nån som inte har tillstånd till det och såna saker. Och vadå firmabilen, haha. Som om det var ok att jag råkar krachar den liksom.. haha eller vad menar hon..? (en ny volvo är det)
Sen förstår jag...
- Men tänkt om du måste ta den nån gång då, då måste du ju köra den!
- hahaha jaahaa men jag har inte ens körkort! Jag övningskörde hit...
- Vaaa men jassså men då kan du glömma att du får köra!!

Haha! Det skulle ha vart nåt det.. om jag hade tackat ja från början och sen börjat fråga henne när vi åker i 110 vad diverse vägskyltar och markeringar betyder...
Too late?
När var tillbaks på redaktionen fixade jag lite med bilderna och sen lunch. Därefter var det dags att åka till nästa skola och göra samma sak. Där var det lite fler och lite yngre barn och alla hade tomteluva på sig! Dom var riktigt söta faktiskt. Blev en bra bild men jag har nog ingen karriär som skolfotograf..("Men hallå...du där i röd luva...kan du posa lite istället för att bara stå där och säga "kamelskit"??")

(Bilderna från jobben får ni se i tidningen sen)
/Amanda


Efter en förkyld dag full med busiga barn som bara vill se glada ut om man säger "kamelskit".

måndag 15 december 2008

Ett försök att vara noggrann

Imorse när jag läste tidningen och åt frukost på redaktionen såg jag att det skulle gå ett program om Åre ikväll.
Okej ni kanske tycker jag låter lite torr och tråkig nu.., men det handlade om Åres framväxt och historia. Det var bara en halvtimme långt och det lät faktiskt som ett bra program tyckte jag.

Jag bestämde hur som helst att försöka se det så jag satte till och med alarmet på mobilen att ringa klockan 20.25. Skulle även snabba på på gymet tänkte jag så att jag vekrligen hinner hem i tid till 20.30!

Det blev ändå ingen träning idag visade det sig, eftersom ändå lyckades bli sjuk.. Lite svårt att undvika när man kommer till ett ställe med massa främmande och fientliga bakterier och dessutom är hela hushållet här sjuka. Som om det inte räckte för att garantera en säker förkylning så är redaktionen också drabbad.
Jag är omringdad och det hjälpte inte att vifta med den vita flaggan den här gången...

Hur som helst. På grund av den uteblivna träningen kom jag hem tidigt (cirka 18.30) och hann både laga mat och äta den innan programmet skulle börja. Jag tar det lugnt och väntar. Och ser fram emot det.
Fatta min förvåning när pappa frågar mig 20.22 om inte jag skulle se nåt om Åre på svt.
Det hade tydligen börjat kl 20.00 och slutade 20.30!

Gaaah hur lyckas jag...
Alarmet ringde i alla fall som det skulle klockan 20.25. Så telefonen är frisk den.
Bra det.

Halv hel, Rockbjörnen och ett dumt klipp



























En halv heldag på redaktionen. Det vill säga att jag var där 8-17.20 men bara gjorde nåt vettigt typ 8.30-14..
Först skrev jag en liten notis om att två klasser från Öland ska vara med i "Vi i femman" nästa år, sen gick jag på en gymnasiemässa och pratade med nior. Vad små dom var! Så liten var minsann inte jag när jag gick i nian ;)
Dom var i alla fall dyktiga och svarade snällt på mina frågor. Tog några bilder och sen gick jag tillbaks till kontoret och skrev ihop det. Såg att notisen även fanns på nätet, annars kommer alltihop i morgonens tryck.
Sen fanns det inte mycket mer att göra idag så jag sysselsatte mig med att läsa typ alla tidnignarns nätupplagor, läsa igenom instruktionerna till praktikrapporten jag ska skriva (typ 3 gånger för att förstå) och annat för att få tiden att gå tills bussen hem gick 17.35.

Hittade ett klipp på aftonbladet.se som först var rooligt hahah!.....men sen tyckte jag mest synd om gubben :/

På aftonbladet.se passade jag också på att rösta på Rockbjörnen bidragen. Gör det du med men bara om du ser till att rösta på rätt bidrag!!

Du ska rösta såhär:
Årets svenska kvinnliga artist: ok..rösta vad du vill här, det var ingen jag ville ändå. Tog Amanda Jenssen för hon är mest lik mig ;D

Årets svenska manliga artist: MARKUS KRUNEGÅRD.
Årets svenska grupp: Här tog jag Kent, men det är ok med Sugarplum Fairy också. Dom har jag knappt lyssnat på.

Årets svenska nykomling: MARKUS KRUNEGÅRD. (Men glöm för den delen inte bort hans Laakso som har funnits länge)

Årets svenska låt: MARKUS KRUNEGÅRD - "Jag är en vampyr". (Om jag hade fått bestämma hade jag velat ha min älskling, hans "Ibland gör man rätt ibland gör man fel"). Men men.
Årets svenska album: Ta vad du vill utom Ola eller In Flames. Jag tog Håkan Hellströms "Försent för Edelweis" här som nog är det jag lyssnat mest på av dom. Men hallå vart är Markus Krunegårds "Markusevengeliet"??

Årets svenska liveakt: Samma här. Jag har inte sett någon av dom live i år. Om du har det; feel free.

Årets utländska artist: Ingen av dom! Men man måste ju rösta på alla frågor, så jag tror jag tog Pink bara för att hon har så många låtar med i body pumpen hela tiden.
Årets utländska grupp: Här tar Coldplay priset för deras magiska nya platta som jag har lyssnat sönder sen det kom. Annars hade det blivit The Killers helt klart.

Årets utländska låt: Oj..svårt val mellan Viva la vida och Jason Mraz I'm yours. Men när man tänker efter så är det rätt solklart... I'm yours såklart! Det är ju faktiskt hela året det handlar om och då kommer inte Viva la vida i närheten.

Årets utländska album: Viva la Vida. Det är sjukt bra. Jag blev frälst vid första lyssningen och kan inte släppa det. Jag har inte ens lyssnat mycket på Coldplay förut, men det här är enastående rakt igenom. Vad skulle jag göra utan alla dom låtarna...? Dom måste bara få nåt pris för det mästerverket.

Lifetime achievement: haha! ehm..Jag valde mellan Abba och Per Gessle. Men tog Gessle tillslut för att är fortfarande glad och levererar. Men lyssnar inte aktivt på nån av alternativen här.
MySpacepris: missade visst den frågan. Kollar aldrig Myspace ändå..

SÅ. Plugga in dom här svaren nu och klicka sen på länken om du vill rösta :)


/Amanda

söndag 14 december 2008

Det skrämmande slutet

Gick ner till havet en sväng. Stranden ligger ca 3-5 minuters promenad från huset.
Det var ju några år sedan jag var där, men allt var sig likt. Den smala vägen ner omges fortfarande av en skog av enbuskar som skymmer utsikten från huset en del.

Det är fint vid havet och kvällsljuset gjorde att det blev fina färger.
Men det är något med hav och vatten som jag tycker är skrämande.
Jag tycker det är obehagligt att stå och lyssna till bruset och se vågorna skumma, samtigt som det är vackert.
Det är skrämmande att simma på djupa vatten och det är skrämmande att inte se nåt slut.
Det kanske ligger i våran natur att vilja se ett slut. Kanske är det därför döden skrämmer oss och kanske är det därför vi har hittat på fenomen som ödet och slumpen. Vi måste alltid ha svar och förklaringar och vi nöjer oss aldrig med acceptera.

Samtidgt hatar vi slut. Vi vill inte förlora någon och vi vill oftast inte dö själva heller. Vi tar oss med svårhet igenom separationer av olika slag och gillar inte när saker inte fått "ett ordentligt slut". Men vi måste veta allt om dom i alla fall.

Jag tror att det finns mening med våran okunskap. Det måste finnas en mening att vi inte vet vad som händer efter döden till exempel. Kanske för att det som händer när man dör överträffar allt och att alla skulle vilja dö då, och det är inte bra nånstans för överlevnaden av våran art.
Än så länge övervinner naturen människan och kan fortfarande lura och överraska oss. Tack för det.

/Amanda

Frossa och Feeding Frenzy


På kvällen igår fick jag värsta feberattacken. Började frysa och skaka och må skit helt plötsligt.. Tog två alvedon och gick och la mig. Somnade som tur var rätt fort och vaknade inte försen jag blev väckt imorse.
Då var det dags att sjunga för lillebror som fyller år idag. 8 år! Man inser att man själv också blir äldre när man ser yngre växa upp.....

Men hade i alla fall en trevlig kväll igår med alla som var här. Natalie kom med två kompisar och Hanna och hennes kille var också här och åt middag.
Igår spelade jag och Love "Feeding Frenzy" hela eftermiddan typ. haha! Älskar det spelet. Synd att man bara får 1 timme gratis :(

Introducerade det för Anna och Johan idag också, hoppas dom blir beroende precis som jag, eller i alla fall Joan. Hellre att han spelar det fina lilla spelet än sina dumma left 4 dead och andra läskiga zombiespel.

lördag 13 december 2008

Köra bil!



Övningskörde med far min efter träningen. Körde till Sandvik och sen hem (ca.2,5 mil blev det). Stannade till i Sandviks hamn för det var fint.

Där kan man köpa fisk och titta på fina båtar och fint hav. Och fina miljonvillor.

Jag nöjde mig med att ta några bilder.










Vad vill DU lyssna på när du tränar?

Kollade igenom skivsamlingen på gymet och hittade en del intressant!


Inget är väl mer pepp än lite klassiskt med Bach när du tränar? (extrapirs 59:-!!)
Nehe...inte det.


Men vad sägs om lite "Mats Paulson" då? :D
Nehe......


:D ............................ :/
Vilken utomordentlig tur att jag har min iPod! :)

Jag vill också


Jag vill också åka till Skogås och köra nya combaten :(
Det kliar i kroppen på mig...

Jag känner mig så långt bort och off när jag missar allt kuuul som händer.
Men praktiken är kul den med som tur är. Skönt att komma ifrån plugget ett tag, men jag har lite att göra ändå.
Har typ förträngt att jag antagligen måste göra omtenta i januari och den måste jag plugga till. Sen ska det skrivas en praktikrapport på 6-8 sidor till på fredag. Men orkar inte göra det nu, det får bli på torsdag när jag är ledig.

Det blev gymet klockan 11 i alla fall. Körde underkropp idag och det gick fint. Sprang ingenting dels för att jag inte hann med också för att jag inte vill riskera att bli sjuk. Hopprep en stund blev det. Och päronboll.
/Amanda

fredag 12 december 2008

Orienteringsbesvär

Väg, väg, väg, ko, väg, ko, kyrka, får, får, väg, enbuske,enbuske,kyrka, ko,ko,kamel, reflexstople efter reflexstolpe, mark med vatten på och enbuskar och mer väg.

Hur hittar man när allt ser likadant ut?

Idag när jag skulle hem skulle jag gå av bussen vid Kvarnstad hållplats. Den ligger vid vägkanten och alltså inte i nåt centrum som Löttorp. Som tur var hade jag ljuset på min sida eftersom jag hade slutat tidigt, men eeh..hur ska jag hinna plinga på stoppkanppen i rätt tid?
Jag kommer upptäcka hållplatsen först när jag åker förbi den!

Tillslut när jag ängslat mig tillräckligt länge gick jag fram till chauffören och bad honom stanna i Kvarnstad. Då stannar han bussen några meter fram.
haha! Snacka om att jag sa till i sista sekund.

Varför kan dom inte skaffa såna där skyltar som visar vilken hållplats som är nästa och en såndär röst som säger "Nästa HANNDEN" på vhtåget.



Borgholms Resecenter

Om Stockholmsbarn

Hörde en kul konversation om ett "storstadsproblem" igår på Roberts. Det var några föräldrar som satt och fikade bredvid mig och snackade om barn och namn.

- Det är så tråkigt att döpa sitt barn till ett så vanligt namn som typ Daniel eller Sofia..
- Jaa men det är inte så lätt att komma på nåt anorlunda som är bra heller.
- Nej.. men i stockholm är det så många barn som heter samma sak att dom får massa konstiga smeknamn för att hålla isär vem som är vem! Det vill man ju inte heller.....
- Jaa där kan dom ju kalla barnen vad som helst!

Ett reportage och pasta med svampsås

Ja, det är ungefär vad jag tillbringat min tid med idag på redaktionen. Reportaget las in på sidan innan lunch och sen fanns det inte mycket att göra för mig. Men fick vara med och redigera det i InDesign. Perfekt, fick det ungefär som jag hade tänkt mig, men utan att själv bråka med datorn. Men hade velat ha lite mer plats, men så mycket får jag inte betsämma att jag kan slänga ut en annan artikel, haha. Men det blev nästan en helsida till imorgon i alla fall.

Lyckades såklart glömma matlådan i kylen hemma, så det blev Roberts idag igen! Får väl räkna erts idag igen! Får väl räkna mig som stammis nu.
Typiskt när jag väl hade fixat mat för en gångs skull..


Fick sluta vid 14.30 idag, skönt för var trött och känner mig på gränsen att bli förskyld. Det får inte hända! Ingen träning idag.
/Amanda

torsdag 11 december 2008

Första pupliceringen



Idag hade jag tre artiklar i tryck, kuul!

Det blir en helt annan sak att se dom i tidningen istället för på skärmen.
Det går liksom upp för en att folk faktiskt ska läsa det du skriver.
Och ganska många folk också.

Nya vänner på gymet

Dear friends, please meet my new friends; Mr. pear and the Hopprep.
(Familjeporträtt på oss kommer snart)

Jag måste säga att jag börjar tycka det är lite kul med styrketräning i alla fall. Jag har ju inte så mycket mer val än att gilla läget i för sig. Men när man går in helhjärtat ökar intresset. På Fokus finns alltid så mycket annat som lockar mer än gymet. Som till exempel combat och pump och yoga och box och löpbandet och stretchhörnan och att inte glömma; att prata med vännerna. På gott och ont.

Nu när jag inte har mina kära vänner här, blev jag lite glad när jag hittade substitut idag.
Okej..., en päronboll och ett hopprep kan kanske inte ersätta Anna och Johan, även om det finns vissa likheter. ( :) )

Det var i alla fall ett riktigt bra pass på gymet och det var skönt att komma dit lite tidigare än vanligt! Nästa pass är det underkroppens tur att pinas.

puss och kram till mina kära vänner. Jag saknar er såklart

/Amanda

Halva nattsömnen på bussen

Det har råkat bli lite sent...typ varje dag av någon anledning. Kankse för att jag kommer hem från gymet klockan 20.45 varje dag och sen har tusen saker att göra på kvällen. Som till exempel att laga mat, äta mat, lägga mat i låda och sitta framför datorn. Och vara lite social.

Hur som helst. Imorse tog jag bussen till jobbet klockan 06.50 och då är det helt svart ute. Då menar jag inte svart som svart en stockholmsnatt. Här är närmaste lampa över din säng och släpper inte direkt ut något ljus ur huset.
Men tanken på att få sova vidare på en mörk och mysig buss fick upp mig ur sängen och ut i mörkret.

Frukost på redaktionen. Sedan fortsättning med reportaget samt hem till en dam för en kort intervju och foto.

Hängde på storgatan endel och försökte samla material till reportaget. Det vill säga att ställa några simpla frågor till folk på gatan och knäppa ett kort på dom. Låter enkelt. Men icke.

För det första är det inte myclet folk ute och shoppar i Borgholm mitt på dagen en vardag. Jag måste ju ha någon slags spridning i representationen så kan ju inte bara hoppa på gamlingar.
För det andra är folk skygga. Eller så har dom brottom.

Bråkade lite med InDesign också för att utforma det jag gjort hittills. Skulle sluta tidigare idag när det faktiskt väl går en tidigare buss! Så klockan 15.10 var det dags att sticka och lämna InDesign till imorgon.

Sov resterande förlorad natttimme på bussen hem (till gymet).

/Amanda


Lunch på Roberts igen. (Som för övrigt visade sig tillhöra Roberts Coffee!! Men det heter nåt annat) Det var i alla fall supergod tomatsoppa. Precis sån som mamma brukar göra hemma :)Sen bjuder dom på kaffe och pepparkaka efter maten. Gulligt.

På väg hem till intervjupersonen gick jag förbi gymnasiet.

Ja vilket trodde du jag menade? Det finns bara ett! (Ölands gymnasium)

onsdag 10 december 2008

En "vanlig" dag


Får väl kalla det en vanligt dag nu då. Redaktionen klockan 8 (tack Johan för att du väckte mig 05.30, hade det inte varit för att jag hade somnat om så hade jag haft gott om tid för en gångs skull!), med det första uppdraget klockan 9. Idag var det att bevaka en talangjakt för låg- och mellanstadieskola och ta bilder och skriva något litet. Barnen var så söta Kändes nästan som om jag själv gick i 2an igen när jag satt på läkraren i idrottshallen. haha!

Resten av dagen gick till mitt lilla reportage som förhoppningsvis blir klart imorgon. Gjorde lite research på stan och pratade med både civilt folk och butiksägare. Har fått smaka lite på hur man kan bli bemött som journalist. Ibland hinner man inte mer än att säga .....Hej jag kommer från blablabla (tidningens namn) innan personen genast stänger sig som en mussla och ger en en skeptisk blick. Dom blir genast misstänksamma och allvarliga och vill nog helst att jag ska ta mitt block och min kamera och gå igen.

Jag säger inte att folk har varit otrevliga eller nåt sånt, det har dom inte, men det är verkligen skillnad på hur man blir bemött beroende på vilken roll man själv har för stunden. Går jag in i en affär som kund är det en helt annan person jag möts av bakom kassan än om jag säger att jag är reporter.

Jag kan bara föreställa mig hur det är att heta Janne Josefsson och säga att man kommer från Uppdrag granskning...

Efter jobbet klockan 17.35 går bussen till Löttorp och gymet. Körde ett styrkepass från 18.30 - 20.15 inklusive stretch. Det gick bra, jag var ensam i gymet hela tiden bortsett från sista 5 minuterna när det kom två killar. Testa lite fler maskiner och övningar idag, tror jag har fattat rätt!

/Amanda


Talangjakt för barn och just nu har jag sällskap av Missan i sängen.

Hoppas hon stannar hela natten.

tisdag 9 december 2008

Kontraster på stan

På lunchrasten passade jag på att, förutom äta sparrissoppa på Roberts , gå en sväng ner till havet. På vägen genom stan gick jag förbi några lägenhetshus som var sjukt likt VH! Fick lite hemmakänsla men sen bara 2 minuter längre ner försvann det. Havet är aldrig långt bort här.



Likt hemma men ändå inte.

Det fanns en jacuzzi på bryggan också! Kall men ändå.


Jag är ensam på bryggan.
Så ensam att jag måste fota min egen spegelbild för att synas på bild.

/Amanda

Budord på landet

Här kommer jag samla normrelger och andra saker som är nödvändiga att veta för att leva här. Jag lär mig nya saker hela tiden så det kankse blir 10, kanske inte. Här är vad jag lärt mig hittills.




  1. Snacka aldrig skit om någon ölänning med en annan ölänning. Alla är släkt på något sätt. Om inte så är dom vänner. (sagt av två (av varandra oberoende) personer på två dagar)

  2. Säg Hej till alla du möter. Även om du inte har en aning om vem personen är kan du vara säker på att han/hon vet precis vem du är. (Jag lider av det djupt rotade storstadssyndromet att vika undan blicken när jag möter någon. Vilket är helt förklarligt eftersom man gör bäst i det i stockholm. Jag har lärt mig sedan barnsben att undvika att titta på folk eftersom dom antingen tror det är nåt fel på en och så får man höra något i stil med "VAD VILL DU!?". Man kan också ha mer otur och råka titta lite för länge på en pundare eller någon annan galning och då riskerar man att bli påhoppad istället...).

  3. Skaffa körkort!!
  4. Om du stannar och pratar med någon på eller nära en bondgård; se för guds skull till att inte lämna bildörren öppen. Om du inte det närmaste halvåret vill dela din bil med en flugsvärm det vill säga. (observera att det för säkerhetsskull är bäst att alltid se till att stänga bildörren ordentligt!).
  5. Se alltid till att ha med dig flaskvatten. Kranvattnet här smakar lite...speciellt.. på dom flesta ställen.
  6. Akta så du inte råkar hänga tvätt utomhus samma dag någon bonde göslar. Då är det bara att tvätta om allt igen om du inte vill lukta kobajs och kiss hela dagen.
  7. Planera när du ska duscha. Inte bara med dig själv då, utan även med alla andra i hushållet och med diskmaskinen. Om du inte vill riskera att halva tiden i duschen blir en mycket otrevlig och iskall upplevelse!
  8. Gå av där fram hos chauffören på bussen. (I stockholm är det ju typ lika med dödsstraff att göra det. Om man inte har en RIKTIGT bra anledning dvs. Som att du är så gammal att du knappt kan gå till exempel).

Världsmusik och ett lokalt problem

Min första uppgift idag var att bevaka en världsmusikkonsert med Salam(i). Salam betyder fred på arabiska. Dom blanade typ svensk folkmusik med melodier från baltländer och mellanöstern.

Jag hade sällskap längst bak i Folkets Hus av en reporter från Östran. Annars satt jag och lyssnade och knäppte kort från lite olika ställen. Som tur var hade jag fått tag på en lärare att prata lite kort med innan det började, efteråt bara försvann dom i en buss. Det blev en artikel och valde ut 2 bilder, publiceras på torsdag.

Det är viktigt att barnen här får komma i kontakt med andra kulturer och se lite annat också. Det blir ju minst sagt isolerat på en ö och saker jag tar förgivet och som är självklart i till exempel stockholm är inte det här.

När huvudpersonen i Salam(i) presenterade dom övriga tre medlemarna; Per och David - och Ahmad (uttalades Achmad) tycker barnen det är kul och upprepar namnet för att förstå hur det ska uttalas. Dom har nog ingen som heter Ahmad i sin klass.
Brist på kunskap kan leda till brist på förståelse är väl vad jag vill komma fram till.

/Amanda




Sämst bild, men använde jobbkameran och kom på precis på slutet att jag
ville ha en egen bild också så det blev ett panikkort med min egna lilla.
Dom fina bilderna är på redaktionen och förhoppningsvis i tidnignen på torsdag.

måndag 8 december 2008

Gymet




Jag lyckades köpa en biljett, hitta hållplatsen och gå på rätt buss. Jag lyckades även med att byta till en annan rätt buss på vägen. Sen lyckades jag med lite hjälp gå av vid rätt station, Löttorp centurm.

Jag har bestämt mig för att det som funkar är att träna i Löttorp som ligger cirka 5-10 minuters bilfärd från huset. Gymet ser kankse inte lika flashigt och fint ut på hemsidan som det på borgholms badhus, men det kostar bara 200 kr för ett månadskort, borgholm kostar 400!
När jag klivit av bussen är jag lämnad åt mitt öde i mörkret. Hallå? Hämta mig?

Till min stora glädje får jag snabbt syn på en (upplyst) skylt där det står "Hälsans hus". Det är dit jag ska! Tack så mycket.
Mina storstadsnerver kommer krypandes och jag tycker nog det är lite obehagligt att gå ensam på små gator när det är kolsvart. Men det vill jag inte erkänna. Inte för mig själv heller så jag låtsas som ingenting och fortsätter gå.
Hälsans Hus!! :D

Jag får ett medlemskort (av papper men ändå), går till omklädningsrumet (observera "rummet", det finns inga skåp) och sen tar jag spänt en titt i gymet.
Det är uppdelat i flera små rum. En spinningsal som jag nog nöjer mig att betrakta utifrån, ett rum med fria vikter, ett rum med ett löpband, en crosst., några cyklar och sen ett rum med maskiner.

Det får duga. Men blev lite orolig för löpbandet när det började tjuta när jag sprang på 13 km/timmen och skorna dunsade hårt emot. Men det överlevde. Får se hur det mår efter 2 veckor.

Läs gärna på funbeat hur träningen gick för övrigt om du är intresserad.
/Amanda

Redaktionen, lunch på borgholms stockholmsfik och Johans julklappar

Redaktionen är mysig. Jag får snabbt reda på nödvändig information som till exempel var kaffeautomaten finns och framför allt hur den fungerar!
Här är det inte bara 1 knapp som gäller, du ska välja storlek, styrka, socker eller inte socker, mjölk eller inte mjölk, latte eller brygg osv. Skolans maskin är ett blekt minne blott.

Jag får plats vid ett skrivbord där det finns en stor mac. Jag hoppas att den ska vara snäll mot mig som är en trogen pc:are. Jag utrustas såklart med ett block och en penna också, á la murvel.

Efter lite rundvandring och hälsningar hit och dit blir mitt första uppdrag att besöka kommunhuset med en kollega. Borgholm är en stad med gångavstånd till allt som ligger i stan. Inget krångel. Bara när man ska ta sig dit eller därifrån.
Hos kommunen fanns inte mycket att hämta idag.

Dagen fortsätter och jag får fler uppgifter. Besöker en butik som ska öppna på onsdag och skriver sedan en artikel om det och knäpper några kort. Det kommer i torsdagsupplagan.
Åker med och överraskar vinnaren av "ölands lucia" som sitter i ett klassrum när vi kommer.

Käkar lunch ute idag på nåt ställe som jag trodde skulle vara välkända Roberts Coffee. Blev tipsad om det av två av varandra oberoende källor. Och i såna fall kan man vara riktigt säker på trovärdigheten har vi lärt oss i skolan av källkritiken. Jag tyckte det lät bra med nåt ställe som känns lite stockholm.
Det hette typ Roberts café och var inte så stockholm. Men dom hade god mat i alla fall.

/Amanda







Lunch på Roberts. Veg lasagne. Jag hittade Johans julklappar på stan!
Vad dom gör där kan man ju fråga sig.

Kameler på alvaret

Vaknar helt ovetandes om vad dagen har att erbjuda. Det jag vet är att jag ska infinna mig på Ölandsbladets redaktion kl 9 och att jag sedan ska fösöka ta mig hem därifrån.

Frukosten gör att jag känner mig nästan som hemma. Det första som jag handlade på city gross var fiberhavregryn, lingonsylt, bananer, philadelphia och vanlijte. Frukosten sätter ribban för dagen liksom.

Pappa skjutsar mig till borgholm och redaktionen (ca 4 mil så funkar inte så bra att cykla tyvärr). På vägen dit ser jag kamelerna på kamelfarmen gå på alvaret.
Det ser....missanspassat ut.
Ska försöka knäppa kort på dom någon dag även om jag vet att kamelmannen som äger dom inte gillar att man fotar hans djur. Men alla måste ju få ta del av synen av kameler på ett alvar mitt i vintern!

Undrar hur det känns att vara kamel och bo på öland. Och varför har dom egentligen pucklarna kvar då? Dom behöver ju knappast oroa sig för något värmeslag.

söndag 7 december 2008

Ankomsten och dom krossade planerna

Jag kliver ut ur bilen i Kalmar utanför city gross affären. Affärslandskapet påminner starkt om Kungens Kurva i stockholm. Det finns Ikea, city gross, stadium och allt sånt där. Utom Heron city då möjligtvis. Slående likt, men det finns dock en skillnad som väger upp, om än tyngre.
Det luktar kobajs.

När jag kliver ut ur bilen framme på norra öland tjuter det i öronen. Inte på grund av tinitus eller högt ljud, utan för att det är så tyst. Tystnaden liksom fyller upp hela trumhinnan och tränger sig upp i huvudet och sätter sig som en mössa. Eller bubbla kanske.

Jag hade visst glömt att ta med vissa detaljer i mina planer. Som till exempel att det är kolsvart här (dvs inga gatlampor heller) strörre delen av ens lediga tid. Det absoluta mörkret krossar min idé att springa utomhus efter jobbet. Med ficklampa? Nej tack. Tror inte du skulle föreslå det om du var här och upplevde det. För en statdsbo är tystnad och mörker = fara. Jag blir stressad och lite skrämd. Dessutom är vägen gropig och full med pölar. En annan viktig detalj är att det inte går pendeltåg och tunnelbana åtminstånde var 15 minut. Jag som tyckte att VH och dom där dumma tågen var illa nog!

Jag sitter framför datorn och fösöker förstå mig på tidtabeller och priser hit och dit. Måste passa på att ge SL beröm för en gångs skull. Det är för deras tidtabeller som jag nu inser är väldigt trevliga och snälla. Öland har typ 5 busslinjer och ändå fattar man ingenting!

Försöker hitta nåt ställe att träna på också, men inser att det är riktigt svårt att få det att passa in med tiderna och bussarna. Får lite ångest och saknar genast stockholm intensivt.

Två glas vin senare har jag inte blivit mycket klokare, bara lite tröttare.
Går och lägger mig och låter problemen ta hand om sig själva imorgon istället.

/Amanda



Losec ville gärna följa med i min väska.